aaltos

de senaste veckorna har väl inte varit någon höjdare, men jag är på fötter igen! iaf någorlunda :-) tror vädret har en stor inverkan på att man inte känner sig på topp också. har på något sätt inte alls ställt in mig på att det är vinter, jag tycker det var augusti precis. har inte reflekterat kring årstidsbyten ^^
annars gick man på Harry Potter i veckan och det var ganska awesome tycker jag, fast kändes något segt för jag snorade så mycket och var supertrött. min dator samarbetar inte med mig heller, så jag har varit gnällig och småbitter. hehe. men nu får man ta sig i kragen tycker jag. nog med självömkan!

Det har ju bara regnat och regnat. Och själv har man mått långt ifrån prima. Nu börjar molnen lätta lite. Inte ute, men i huvudet.

Nu är man 21. Inte lite det. Har inte kommit fram till hur jag ska förhålla mig till detta faktum. 21 känns mycket större än 20. Jag vet inte varför. Men det är ju bara siffror egentligen.

Igår var jag på europopkväll med ett par goda vänner - min fd kurskompis var DJ där och behövde dit folk för att få fortsätta med denna underbart nostalgiska temakväll andra fredagen i månaden. På Lust alltså, vid Järntorget. Jag hade verkligen skitkul och så kom det fram en snubbe och snackade ett tag. Jag satt ner och han stod bredvid.

39rvm4tvmp54tmvp45ymvyv9m6yp98myvpw96ymvp9485tåowkrvPWOIER,ÅWERIVMÅWET9RVM5UYVÅMQ05UTVTOITOJTRJOTJTJ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

jag har varit sjuk nu och borta från civilisationen i tre dagar. Visserligen var Mia hos mig i söndags, men hon åkte vid lunch. Bortsett från ett biblioteksbesök (okej okej, som innefattade en snabb konversation med en vän) och ett misslyckat tandläkarbesök (ja, jag gick till fel mottagning) så har jag inte umgåtts med någon. Jag har fått dator-huvudvärk. Detta brukar normalt sett ge mig ångest. Om ingenting annat ger mig ångest så är det åtminstone en förkylning. Jag brukar känna att livet är meningslöst. Ja, jag vet. Drama drama på högsta nivå och i-landsproblem nummer ett. Men det har varit väldigt jobbigt, för jag har inte bara fått vara snorig utan även behövt filosofera sönder mitt huvud. Men vet ni vad?? Jag har mått bra i några månader nu (dvs haft bra och dåliga dagar men inte galet dåliga dagar) och bara haft ett test framför mig, dvs förkylningen.. och..

.. är nog top ten på min lista över underhållare! "Vi är det parti som vill hjälpa invandrarna mest". hihi. You made my day Jimmie. Sorgligt nog finns det ju de som tar dig på allvar.

..är en skitsnackare. Alltså, det krävs inte mycket för att inse att jag inte står för högerpolitik. Och jag gillar inte regeringens förändringar under dessa fyra år. Inte för att det var SÅ mycket bättre förr egentligen, socialdemokraterna är väl ganska.. boring. Men, jag har liksom sällan tagit mig tid att lyssna på Reinfeldt. Egentligen inte någon annan politiker heller, för jag ser sällan på TV, läser mest och diskuterar. Men idag kollade jag SVT:s utfrågning och han svarar ju inte på en enda fråga, bara glider undan hela tiden. Han kunde inte ens några viktiga siffror som han bör känna till (hur många miljarder man sparat in bla på höjningen av a-kassan). Och det han säger kan man bara tolka på ett sätt. Han tycker att arbetslösa är passiva latmaskar. Jag är så trött på det här tjatet om folk som sitter hemma och gottar sig med bidrag. SLUTA NU. Hur många känner ni egentligen som vill leva så? Det finns några få idioter, ska alla andra alltid få betala för deras misstag? Jag ser hellre att de där idioterna får göra som de vill, om det betyder att de hederliga människorna kan få det bra. De jag känner vill ha ett jobb. De vill inte sitta hemma och äta glass.. även om det är det många gör EFTER jobbet :-)

..står det på min nya fina blåa burk med prickar på! Och det, kära vänner, är min livsfilosofi. Djupare tankar än så orkar jag inte ha för tillfället.

första veckan i Göteborg och jag har fått välbetalt extrajobb med start på måndag. allt annat är också finemang. det känns som att jag bara glider fram.. because I'm finally worth it.

hoppade av glädje i förrgår när jag återvände till min lägenhet. Den är så fin! Och massa finns kvar att göra när man bara får pengar över.. den fronten ser kanske inte så ljus ut nu men det löser sig! Har en hel del planer för veckan också så det är trevligt att vara här. Liiiite nervös inför hösten, främst det här med att ta tag i jobbsök. Men får väl rycka upp mig och göra något åt saken helt enkelt.

igår var ganska utflippat. det var meningen att jag, moster, hennes blivande sambo och M skulle iväg på blivande sambons systersons konfirmation. Det börjar med att moster väcker oss tidigare och berättar att mormor är på sjukhus med oerhörda smärtor i magen. Med andra ord, moster måste åka iväg för att ta hand om morfar, som är ensam hemma. Det vill säga, vi övriga tre har ingen bil till konfirmationen. Vi gråter lite, ringer runt lite och får till slut en bil och drar. Halvvägs, tack och lov på en bensinmack och inte mitt ute i ingenting, vägrar bilen fortsätta. M blir förbannad och säger att hon minsann ska på den där konfirmationen om hon så måste promenera dit (söta pojkar väl på plats ger ju en del handlingskraft åt folk). Det går en sisodär fem minuter från det att bilen kraschar till att M lyckats ordna så att vi sitter i en annan bil på väg åt rätt håll. Trevliga okända människor är guld värt. Vi kommer fram och äter god mat i bastuvarm sommar. Rumpan klibbar fast på stolen. Trevligt. Hrm. Men jo, det var värt det pga söta pojken som M var mycket glad över. Vi får skjuts hem också och när vi stannar för att plocka upp den kraschade bilen så har den bestämt sig för att fungera igen, men jag däremot har slutat fungera pga värmen. Huvudet är helt mos och orkar ingenting. Vi kommer hem, är på dåligt humör, moster ringer och säger att mormor är på akut operation för nån inre blödning.. typ nån tarm som spruckit, om jag förstår det rätt. Tack och lov ringer hon lite senare och berättar att allt gått fint. Jag och M bestämmer oss för att vara vakna trots hennes kommande arbetsdag och det slutar med att vi skrålar till pojkband på youtube. Det är vår sista kväll tillsammans. Idag skiljs vi åt, men innan det ska vi hälsa på mormor. Stackars lilla mormor som det inte får göra ont på :(

.. är skiten som förstör personligheten under bestämd tid.